Företagsklimatet kan avgöra utvecklingen i en kommun. Förutsättningarna för företagen påverkar befolkningsutvecklingen, antal jobb och skatteintäkter, menar nationalekonomen Johan Kreicbergs.

I rapporten ”Företagsklimatets betydelse för kommunal utveckling” jämför Johan Kreicbergs Svenskt Näringslivs årliga kommunranking över företagsklimatet med utvecklingen av befolkning, jobb och skatteintäkter. Resultatet är entydigt, menar han.
– Det finns ett tydligt samband. Kommuner som har en hög placering i rankingen har en bättre tillväxt, säger Johan Kreicbergs.

Stora skillnader trots likheter
Rapporten visar att det finns gott om exempel på kommuner som geografiskt ligger nära varandra och med en liknande struktur, men där företagsklimatet skiljer sig väsentligt. I dessa fall har utvecklingen ofta varit betydligt starkare i kommunen med ett bra företagsklimat.
– Ett exempel är de båda smålandskommunerna Värnamo och Oskarshamn. Båda räknas som varuproducerande kommuner och näringslivet präglas av tillverkningsindustrin. Värnamo har ett starkt företagsklimat, och har de senaste åren haft en betydligt starkare befolknings-, sysselsättnings- och skatteintäktstillväxt, jämfört med Oskarshamn som har ett svagt företagsklimat, säger Johan Kreicbergs. 

Företagsklimatet betydelsefullt
Akuta problem med den kommunala ekonomin, som till exempel avfolkning, arbetslöshet och sviktande skatteintäkter går ofta före satsningar på det lokala företagsklimatet, menar han.
– Men då ser man inte att företagsklimatet är så centralt som det faktiskt är.

Att företagsklimatet har betydelse för de tre faktorerna befolkning, jobb och skatteintäkter är statistiskt säkerställt. Pendlarkommuner avviker dock något från mönstret.

De mellanstora kommunerna
Enligt Johan Kreicbergs beror det på att många av invånarna i dessa kommuner arbetar på andra orter. Därmed har företagsklimatet i grannkommunerna lika stor betydelse som klimatet i den egna kommunen. Tydligast är sambandet i de mellanstora kommunerna utanför storstäderna, som inte är kranskommuner eller liknande.
– Storstäder tävlar inom flera områden än företagsklimat, där får exempelvis universitet och kulturliv en viktigare roll. I de allra minsta kommunerna kan andra delar vara avgörande, om exempelvis ett stort företag finns på orten och antingen lägger ner eller expanderar så slår det tydligt på statistiken. Men sambandet mellan företagsklimatet och de tre jämförda faktorerna syns i alla typer av kommuner, säger Johan Kreicbergs.

Läs hela rapporten >>

Källa: Svenskt näringsliv